PSFU

Detta är en återskapad version av sidan Parlamentariska socialförsäkringsutredningen - Sidan står inte längre under regeringens tillsyn.

Numera används sidan istället som en blogg om politik och samhälle, där vi skriver om allt från rätten till hemtjänst, hur man ska se till barnens bästa i en uppslitande vårdnadstvist och hur prispressen i städbranschen, för till exempel flyttstädning och hemstädning, leder till att personalen sliter ut sig.

På övriga sidor här på sajten hittar du det tidigare innehållet.

BLOGG

Fler advokater behövs för asylsökande

16 jan 2019

Det är knappast någon som kan ha undgått den stora invandringsfrågan som just nu är ämnen för debatter i medierna just nu. Vi har ju, precis som de andra nordiska länderna, liksom i resten av Europa partier som har som sin största fråga att kasta ut invandrarna, eller i vart fall minska, eller helt strypa invandringen till Sverige.

Nationalistiska partier på frammarsch 

Inom de nordiska länderna är det fortfarande möjligt att flytta, och åtnjuta liknande juridiska och sociala rättigheter som man har i sitt hemland. Och inom EU är det ju möjligt att flytta relativt obehindrat, med devisen om EU:s rörlighet av människor, varor och tjänster. Det är snarare de asylsökande människornas invandring som är impopulär och som man vill stänga utanför landets gränser. I Sverige har vi Sverigedemokraterna (SD), i Finland Sannfinländarna, i Norge Fremskrittspartiet och i Danmark Dansk Folkeparti.

Fortfarande finns asylrätten kvar

Oavsett vad vi tycker om andra människor av annan etnicitet, kultur eller härkomst, är fortfarande asylrätten en av de mänskliga rättigheter som FN har en gång för alla stipulerat och fått demokratiska länder att följa, så även i Sverige. Det är många som inte är medvetna om att alla människor har rätt att söka asyl. Den svenska lagen stipulerar att den som har en "välgrundad fruktan för sitt liv och sin säkerhet" har rätt att söka asyl i ett annat land. Det är upp till Migrationsverket att pröva om de som söker asyl har rätt att erhålla asyl i vårt svenska land.

Märklig debatt bland människor

Det är märkligt hur samtalstonen bland "vanliga" svenskar har förskjutits till förmån för invandrarkritik och okunskap om asylrätten, då man på många håll kan höra människor beskriva asylsökande människor som om de var kriminella bara i det faktum att de söker asyl i Sverige. Ingenstans i den svenska lagen står det att det är kriminellt att söka asyl. Och de människorna ska heller inte behandlas som sådana. Trots det är det vad som händer många, tusentals asylsökande, då de hamnar i låsta förvar i flera månader. Vissa i flera år. De behandlas ungefär som våra interner, som via domstol har dömts till fängelse för brott som de faktiskt har begått, medan de asylsökande som sitter instängda behandlas som om det vore ett brott att söka asyl. Hur blev det så här? Är detta värdigt ett demokratiskt land?

Många blir utvisade på rättsosäker grund

Tyvärr är det alltför många som utvisas av rättsosäkra skäl. De blir inte trodda när de berättar om vilket krig, vilken förföljelse, eller vilken "välgrundad fruktan" de upplever om de måste återvända till sin krigsstituation eller förföljelse i sina egna hemländer. Som om det vore en charterresa de är på när de tar sig genom ett i stort sett stängt Europa på sin väg till Sverige. Vi behöver alla fler advokater i Stockholm, som arbetar för att deras skäl till att beviljas asyl blir en rättssäker process – och värdigt vårt lands demokratiska spelregler.

Folkhögskolorna spelar viktig roll inom SFI

26 aug 2016

Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia. Världen är en orolig plats och i  flyktingkrisens spår har många nya svenskar anlänt på senare år. Därför har SFI (Svenska för invandrare) en större betydelse för fler personer än någonsin tidigare. I dag kan man gå en SFI-utbildning på ett flertal svenska folkhögskolor, något som har många fördelar.

Har du precis kommit till Sverige, och vill gå på SFI i Stockholm eller någon  annanstans i landet? Varför inte välja att lära dig det svenska språket på en av det 40-tal folkhögskolor som idag har rätt att utfärda SFI-betyg? Folkhögskolorna har en viktig roll när det handlar om SFI i Stockholm, och detta av flera olika anledningar.

Skapar konkurrens och valfrihet

En anledning är att öka utbudet av undervisningsanordnare och därmed öka mångfalden och valfriheten för de som behöver lära sig språket och får lättare väg mot integration i samhället. Det finns idag ett stort behov av vuxenutbildare och det är inte säkert att kompetensen och resurserna finns i alla kommuner. Att Folkhögskolor har rätt att anordna SFI-undervisning undanröjer också en del formella hinder och skapar en konkurrens på lika villkor.

En annan stor fördel med SFI på folkhögskola är den stora erfarenheten av lärande som finns runt om på landets många klassiska folkhögskolor. På dessa utbildningsinstitutioner finns en lång tradition av att möta och lära ut kunskaper till personer från olika folkgrupper och samhällsklasser. På folkhögskolorna finns vana att möta vetgiriga människor i olika åldrar, med olika bakgrunder, kunskapsnivåer och vana av utbildning. Folkhögskolor har stor vana att hjälpa personer som har lite svårt att passa in, och kvalificera sig för, universitetens och högskolornas ofta lite mer krävande utbildningstakt. Därför finns en kunskap och beredskap att ta emot nyinflyttade som har ett ganska stort steg att ta innan man lär sig det svenska språket. På folkhögskolor har man dessutom ofta bra kontakter inom utbildningsväsendet, så det brukar sällan bli problem med lärarbrist.

Lätt att hitta anpassade lokaler

Dessutom går det alltid att hitta en lokal som är anpassad för just utbildning, vilket inte alltid är så lätt i fullbokade och slitna kommunala lokaler som ofta saknar den rätta utrustningen för utbildning.

Men den kanske främsta anledningen till varför SFI på folkhögskola fungerar så bra är miljön. Dessa skolor ligger ofta lite avsides till, och kan erbjuda lugna, vackra miljöer som passar utmärkt för studier och kan främja inlärning av det nya språket. Dessutom kan många Folkhögskolor erbjuda internatboenden, vilket leder till en naturlig kontakt med svenska elever på andra utbildningar. Att kontinuerligt möta och samspråka med svenska elever är ett bra sätt att på ett naturligt sätt lära sig språket.

Miljön, kunskaperna, acceptansen, alla möten mellan människor– det finns onekligen gott om anledningar till att gå SFI i Stockholm på en folkhögskola.

Ny socialförsäkring för att kunna hantera framtidens hemtjänst?

17 jun 2016

Om knappt tio år är generationen 40-talister 80 år eller äldre. Vid den åldern behöver många här i Sverige hjälp och stöd för att klara sin vardag. På senare tid har anhöriga behövt ta ett allt större ansvar för de äldres vård. Det visar forskning från bland annat Stockholms universitet.

Nu undrar olika debattörer om den svenska socialförsäkringen måste ändras för att klara av att ge omsorg till den äldre generationen. Ett viktigt område som går att utveckla är hemtjänsten.

I en rad sydeuropeiska länder står det i lagen att du som är vuxen har äldre föräldrar har ett ansvar för att ta hand om dem. Någon sådan juridisk motsvarighet finns inte i svensk lag. Här är det istället kommunerna som ska träda in och se till att äldre medborgare får den vård och omsorg som de behöver.

Äldre ställs mot barnen

Under 1990-talet förbättrade vi i Sverige vår barnomsorg. Alla upp till 12 år fick obligatorisk rätt till omsorg. I samma veva kom LSS, lagen om särskilt stöd till funktionshindrade och den så kallade LASS-lagstiftningen där människor med funktionshinder kunde ansöka om att få stöd genom hjälp av en personlig assistent som samhället betalade. De här är åtgärder som kommunerna fått stå få. Kommunernas begränsade resurser har gjort att när man lägger mer pengar någonstans inom omsorgen, så måste en annan del minskas ner. Det finns forskare som menar att den förbättrade omsorgen för barnen och funktionshindrade har lett till att äldre fått mindre omsorg. Det är en förändring som skett sedan just 90-talet.

Det har fått konsekvenser för familjelivet, för klassfrågan, för arbetslivet och självklart för de äldre själva.

– När det inte har funnits tillräcklig offentlig äldreomsorg är det familjen som har trätt in. Privatköpt hjälp har ökat, men inte så mycket. I huvudsak är det familjen som tagit över ansvaret. Och familjen är väldigt mycket döttrarna, det sa Marta Szebehely, professor vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier till Svenska Dagbladet redan för några år sedan.

Hon pekar på att äldreomsorgen behöver förbättras. Återställas till en högre nivå som rådde under 1980-talet. Särskilt med tanke på den stora kull 40-talister som nu går mot 80-år inom kort.

– Om man inte gjort något åt äldreomsorgen till dess kommer det att bli ett ökat tryck på anhöriga, det är ingen tvekan, säger Marta Szebehely till tidningen.

SKL, Sveriges kommuner och landsting har gjort en uträkning som visar att det skulle behövas en höjning av kommunalskatten på 13 kronor varje år till 2035 om vi i framtiden ska kunna uppehålla den nivå som vi har på äldreomsorgen i dag.

Nyfiken Grå, ett intressepolitiskt forum för äldre, har gjort ett upprop för en bättre omsorg när det gäller äldre. Debattörerna Berit Rollén och Monika Olin Wikman som står bakom uppropet skriver på nyfikengra.se om att omsorgen för äldre mer och mer skjuts över till anhöriga. De pekar på att mellan 80 000 och 100 000 människor i Sverige, i regel kvinnor, har minskat sin arbetstid för att kunna ta hand om nära och kära som blivit sjuka. En del har helt slutat att jobba.

Debattörerana menar att samtidigt som fler och fler blir äldre minskar samhällets stöd. Det finns ingen garanti för vilken omsorg äldre kan räkna med framöver. Det finns ingen plan för hur samhället ska finansiera äldreomsorgen med ökade behov, skriver de.

Inom kommunerna har det blivit vanligt att dra ner på platserna i särskilt boende för äldre. Istället ska hemtjänst erbjudas i hemmet så att äldre kan bo hemma och klara sig själv med så mycket som möjligt, så länge som möjligt. Det här är en utveckling som ökat på senare år. På nyfikengra.se kan man läsa att timmarna med hemtjänst inte ökat tillräckligt mycket för att ersätta resurserna som tagits bort från särskilt boende.

Den som har plats i särskilt boende får upp till 110 timmar omsorgs-hjälp per månad, den som istället har hemtjänst får bara runt 30 timmar i månaden i genomsnitt.

Debattörerna Berit Rollén och Monika Olin Wikman menar att de politiska partierna är rädda för skattehöjningar för att klara äldreomsorgen. Därför gör man inte om socialförsäkringen med mer tyngd mot de äldre.

Men om Sverige höjde finansieringen för äldreomsorgen under namnet Äldreomsorgs-försäkringen istället, alltså skapade en ny sorts socialförsäkring under nytt namn, så skulle det kanske gå lättare, resonerar de. De positivia effekterna av en sådan vore att äldre kunde känna sig säkra på att få den hjälp, till exempel hemtjänst som de behöver. Det skulle bli mer jämt fördelat över landet och de kvinnor som stannar hemma för att sköta sina anhöriga kunde arbeta istället. För de som stannar hemma tillhör ofta den lågutbildade underklassen, enligt forskningen. Genom en bättre äldreomsorg kan klassklyftor också motverkas. Samtidigt som arbetsmarknaden har fler att välja mellan när det behövs anställda.