Arvsordningen idag

När någon dör så ärver i första hand den personens maka, make eller registrerade partner. Om någon sådan inte finns så ärver den avlidnes närmaste släktingar. De delas in i olika klasser och ärver i tur efter varandra. Med det menas att så länge som det finns och lever någon i första klassen kan inte någon i andra klassen ärva.

  • Första klassen är barn och barnbarn, så kallade bröstarvingar.
  • Andra klassen är föräldrar, syskon och syskonbarn
  • Tredje klassen är far- och morföräldrar samt deras barn, dvs fastrar, mostrar osv

Stjärnfamilj istället för kärnfamilj

Den nuvarande arvsordningen bygger mycket på tanken om kärnfamiljen där ett par är gifta hela livet och endast har gemensamma barn. Idag ser dock familjsammansättningarna helt annorlunda ut än vad de gjorde för 30-40 år sedan. Nuförtiden är det inte ovanligt med en familj som innefattar två vuxna personer i samboskap samt barn från tidigare förhållanden. Vad händer om då om de är ogifta och den ena partnern dör? Jo, då kan den andra tvingas flytta från det boende som de delat. Även om de är gifta så har särkullbarn, dvs barn som är biologisk släkt med endast den ena förälder, rätt att få ut sin arvslott direkt. Vissa delar av arv går att testamentera kring men arvsrätten väger tungt på just dessa punkter.

Skatt på arv

De flesta länder i Norden och Europa har arvsskatt. De innebär att de efterlevande får betala en skatt på de tillgångar som de ärver. Skatten är oftast en så kallad progressiv skattesats, dvs att den tas ut i större andel beroende på hur stort arvet är. I till exempel USA och Storbritannien behöver man inte betala någon arvsskatt alls om inte arvet överstiger en viss summa. Detta har varit ett verktyg för att jämna ut förmögenhetsskillnader. I Sverige har vi sedan december 2004 ingen arvsskatt.

Behöver den svenska arvsrätten reformeras?

Vissa anser att arvsrätten har blivit föråldrad och borde ändras efter hur familjerna ser ut idag. Många är inte medvetna om arvsrätten och vad den innebär och blir chockade när de ställs inför dess betydelse efter att någon som står dem nära dött. Hur skulle en ny arvsrättsordning kunna se ut då? Man skulle till exempel kunna uppvärdera samboskapet och även se till att bonusbarn blir arvingar vid ett eventuellt dödsfall. Som det är nu finns det ett visst skydd för sambos i och med sambolagen men det kan behöva att förtydligas och förenklas så det blir lättare för den ogifta partnern i och med ett dödsfall.

9 sep 2021