Ny socialförsäkring för att kunna hantera framtidens hemtjänst?

Om knappt tio år är generationen 40-talister 80 år eller äldre. Vid den åldern behöver många här i Sverige hjälp och stöd för att klara sin vardag. På senare tid har anhöriga behövt ta ett allt större ansvar för de äldres vård. Det visar forskning från bland annat Stockholms universitet.

Nu undrar olika debattörer om den svenska socialförsäkringen måste ändras för att klara av att ge omsorg till den äldre generationen. Ett viktigt område som går att utveckla är hemtjänsten.

I en rad sydeuropeiska länder står det i lagen att du som är vuxen har äldre föräldrar har ett ansvar för att ta hand om dem. Någon sådan juridisk motsvarighet finns inte i svensk lag. Här är det istället kommunerna som ska träda in och se till att äldre medborgare får den vård och omsorg som de behöver.

Äldre ställs mot barnen

Under 1990-talet förbättrade vi i Sverige vår barnomsorg. Alla upp till 12 år fick obligatorisk rätt till omsorg. I samma veva kom LSS, lagen om särskilt stöd till funktionshindrade och den så kallade LASS-lagstiftningen där människor med funktionshinder kunde ansöka om att få stöd genom hjälp av en personlig assistent som samhället betalade. De här är åtgärder som kommunerna fått stå få. Kommunernas begränsade resurser har gjort att när man lägger mer pengar någonstans inom omsorgen, så måste en annan del minskas ner. Det finns forskare som menar att den förbättrade omsorgen för barnen och funktionshindrade har lett till att äldre fått mindre omsorg. Det är en förändring som skett sedan just 90-talet.

Det har fått konsekvenser för familjelivet, för klassfrågan, för arbetslivet och självklart för de äldre själva.

– När det inte har funnits tillräcklig offentlig äldreomsorg är det familjen som har trätt in. Privatköpt hjälp har ökat, men inte så mycket. I huvudsak är det familjen som tagit över ansvaret. Och familjen är väldigt mycket döttrarna, det sa Marta Szebehely, professor vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier till Svenska Dagbladet redan för några år sedan.

Hon pekar på att äldreomsorgen behöver förbättras. Återställas till en högre nivå som rådde under 1980-talet. Särskilt med tanke på den stora kull 40-talister som nu går mot 80-år inom kort.

– Om man inte gjort något åt äldreomsorgen till dess kommer det att bli ett ökat tryck på anhöriga, det är ingen tvekan, säger Marta Szebehely till tidningen.

SKL, Sveriges kommuner och landsting har gjort en uträkning som visar att det skulle behövas en höjning av kommunalskatten på 13 kronor varje år till 2035 om vi i framtiden ska kunna uppehålla den nivå som vi har på äldreomsorgen i dag.

Nyfiken Grå, ett intressepolitiskt forum för äldre, har gjort ett upprop för en bättre omsorg när det gäller äldre. Debattörerna Berit Rollén och Monika Olin Wikman som står bakom uppropet skriver på nyfikengra.se om att omsorgen för äldre mer och mer skjuts över till anhöriga. De pekar på att mellan 80 000 och 100 000 människor i Sverige, i regel kvinnor, har minskat sin arbetstid för att kunna ta hand om nära och kära som blivit sjuka. En del har helt slutat att jobba.

Debattörerana menar att samtidigt som fler och fler blir äldre minskar samhällets stöd. Det finns ingen garanti för vilken omsorg äldre kan räkna med framöver. Det finns ingen plan för hur samhället ska finansiera äldreomsorgen med ökade behov, skriver de.

Inom kommunerna har det blivit vanligt att dra ner på platserna i särskilt boende för äldre. Istället ska hemtjänst erbjudas i hemmet så att äldre kan bo hemma och klara sig själv med så mycket som möjligt, så länge som möjligt. Det här är en utveckling som ökat på senare år. På nyfikengra.se kan man läsa att timmarna med hemtjänst inte ökat tillräckligt mycket för att ersätta resurserna som tagits bort från särskilt boende.

Den som har plats i särskilt boende får upp till 110 timmar omsorgs-hjälp per månad, den som istället har hemtjänst får bara runt 30 timmar i månaden i genomsnitt.

Debattörerna Berit Rollén och Monika Olin Wikman menar att de politiska partierna är rädda för skattehöjningar för att klara äldreomsorgen. Därför gör man inte om socialförsäkringen med mer tyngd mot de äldre.

Men om Sverige höjde finansieringen för äldreomsorgen under namnet Äldreomsorgs-försäkringen istället, alltså skapade en ny sorts socialförsäkring under nytt namn, så skulle det kanske gå lättare, resonerar de. De positivia effekterna av en sådan vore att äldre kunde känna sig säkra på att få den hjälp, till exempel hemtjänst som de behöver. Det skulle bli mer jämt fördelat över landet och de kvinnor som stannar hemma för att sköta sina anhöriga kunde arbeta istället. För de som stannar hemma tillhör ofta den lågutbildade underklassen, enligt forskningen. Genom en bättre äldreomsorg kan klassklyftor också motverkas. Samtidigt som arbetsmarknaden har fler att välja mellan när det behövs anställda.

17 jun 2016